Tillbaka till konstsidan

Handkolorerade gamla planscher, minsta storlek 34 X 42 cm.
Större planscher är i original vikta en eller två gånger.
Någon enstaka kan ha en riss (reva) i marginalen. Boktryck.
SEK 300:- / st.

I: 1. Titelblad av Jean Le Pautre 1669, delvis efter teckning av David Klöcker-Ehrenstrahl. Det bär inskriften »Suecia Antiqva et Hodierna» och innehåller en allegorisk framställning, som symboliserar det i verket skildrade ämnet, det vid havet belägna, genom sin vapenlycka mäktiga svenska väldet: en kvinna med murkrona och hermelinsmantel tronar på ett liggande lejon och mottager en lagerkrans av krigsguden Mars, vilken trampar på ett Medusahuvud; nedanför dessa i förgrunden driver havsguden Neptunus, väpnad med sin treudd, sitt spann; i bakgrunden svävar en vingad genius, som blåser i en trumpet, från vilken nedhänger en fana, varpå avtecknar sig riksvapnet tre kronor. - Ordet Hodierna är graverat under de holländska kopparstickarnas period; förut stod där »Moderna», som synes av de äldsta bevarade avtrycken i Kungliga biblioteket (avbildn. hos Östman, Sankt Eriks årsbok 1919.)

I: 3. Porträtt av konung Karl XII - »Carolus XII. Svecorum, Gothorum et Vandalorum Rex» -kopparstick signerat »S. Blesendorff S. E. B. (d. v. s. Serenissimi Electoris Brandenburgici) Sculptor sc[ulpsit] », 1698, troligen efter porträtt av Elias Brenner. I fråga om ramverkets anordning observeras de kungliga regalierna på ett hyende samt svenska riks- vapnet tre kronor, Göta lejon över tre strömmar och den Vendiska draken i sina vapensköldar .

I: 4. Erik Dahlberg, kopparstick signerat »S. Blesendorff S. E. B. Sculptor Sculp.», 1698, troligen efter porträtt av Elias Brenner. Inskrift under porträttet: »Illustrissimus et Excellentisimus Dn. Ericus Dahlberg, Comes in Schenäs, liber Baro in Stropstat, Dom: in Werder et S. R. M. Suecire Senat: Ductor exercituum, Ducatus Livoniae Gubernator Generalis, Academire Dorpatensis Cancellarius nec von Regalium munimentorium Director Generalis», d. v. s. den berömde och lysande herren Erik Dahlberg, greve till Skenäs, friherre till Stropsta, herre till Werder, kungligt råd, fältmarskalk, generalguvernör över Livland, kansler över Dorpats akademi och generaldirektör över rikets befästningsverk. Därunder latinska distika återgivna i översättning å sid. I 18. Kring ramen, som nedtill är försedd med Dahlbergs vapen, står följande latinska tänkespråk: »Nihil tam al te natura constituit qvo virtus non potest eniti», d. v. s. naturen ställde intet så högt, att icke dugligheten kan arbeta sig dit upp. * I: 5. Karta över Norden i forntiden, »Veteris Orbis Arctoi Typus», kopparstick av G. Drogenham 1695. Kartan är oproportionerligt kort och bred. Även ortsuppgifterna äro i många fall oriktiga; dock är det ju alldeles riktigt, att Uppsala och Birka där finnas angivna men ej Stockholm.

I: 11. Hertigdömet Upplands vapen, »Insigne Ducatus Uplandiae», kopparstick av J. Le Pautre 1668. Själva vapnet, utan sköld, är här motiv för en konstnärlig framställning. På ett kransat podium och mot bakgrunden av en med kungliga kronor översållad mantel av tecknar sig ett riksäpple med rikt ornerad gördel och krönt kors under hertiglig - motsvarande enligt nu bruklig terminologi grevlig - krona.

I: 18. Stockholms gamla slotts borggård från väster, »Arcis Holmensis Area interior versus Occidentem», kopparstick av J. Le Pautre 1670. Överst en trofé med riksvapnet. På borggården framställes ett rörligt liv, drabanter, karosser m.m. dyl.  SÅLD

I: 20. Avbildning av den praktfulla och vackert utsmyckade kyrkan å Stockholms slott, inredd med mycken kostnad år 1694 av den stormäktige konungen Karl XI (interiör mot väster), »Delineatio Templi et magnificentia et mira operis elegantia conspicui, Anno 1694 a Potentissimo Rege Carolo XI. sumtu insigni, in Holmensi Arce adornati», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen Sc. Holmia 1702.»

I: 25. Katarina kyrka i Stockholm, grundlagd av den högmäktige konungen Kal Gustaf, »Templum S:tae Catharinae à Sereniss. Rege Carolo Gustavo Holmiae fundatum» kopparstick av Adam Perelle 1669. Kyrkan byggdes 1656-1689 efter ritningar av arkitekten Jean De la Vallee, men inredningsarbeten pågingo länge därefter. Den är del första egentliga renässanskyrkan i Stockholm, en centralkyrka med kupol över det kvadratiska mittrummet och fyra lika långa korsarmar. År 1723 härjades den av eldsvåda. Orienteringarna äro: A. Katarina kyrka. B. Söderport. C. Vindbro med sluss. D. Riddarholmskyrkan. E. Gustaf den stores gravkor. F. Wrangelska palatset. G. Klara kyrka H. Munklägret (Kungsholmen). I. Gertruds kyrka. K. Nikolai kyrka. I bakgrunden utmärkes sjön Mälaren (»Mäler Lacus»). 

I: 26. Ulrika Eleonora kyrka i västra förstaden, nu kallad Kungsholmen, .»Templum Udalricae Eleonorae in Suburbio Occidentali quod hodie Kungsholm dicitur», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen delin. et sculpsit Holmiae 1703». Denna centralkyrka, som är uppkallad efter Karl XI:s gemål, började år 1673 uppföras efter ritningar av arkitekten Mathias Spihler och invigdes 1688. Varken när planschen graverades eller någonsin senare har kyrkan emellertid företett fullt samma exteriör, som här återgives efter ritningarna.

I: 27. Hedvig Eleonora kyrka, grundlagd på den höge och mäktige konung Karl Gustafs tillskyndan i den förstad, som nu kallas Ladugårdslandet, »Templum Hedewigia auspicio Sereniss: potentissimique Regis Caroli Gustavi in Suburbio, quod Ladugårdslande dicitur, fundatum», kopparstick av W. Swidde 1696. Byggandet av kyrkan, som bär »riksänkedrottningens» namn, påbörjades vid slutet av 1660-talet efter arkitekten Jean De la Vallees ritningar, men färdig och invigd blev den först år 1737. Från 1860-talet är däremot den nuvarande kupolen på kyrkan. I förgrunden synes ett liktåg. Orienteringarna äro A. Slottet. B. Tornet Tre Kronor. C. Katarina kyrka. D. Nikolai kyrka. - Nedantill se: en plan av kyrkan, efter Jean De la Vallees förslag omkring år 1665, »Ichnographia templi»

I: 30. Triumfbåge, som efter danska krigets lyckliga slut restes åt den återvändande segerrike och store konungen Karl XI av Stockholms stad, »Arcus Triumphalis, gloriose confecto bello Danico Invictissimo Augustissimoque Regi Carolo XI reduci, erectus a civitate Stockholmiense», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae 1692». Triumfbågen restes år 1679. Särskilt utmärkas Klara kyrka (» T: S. Clara») och Brunkeberg (»Moru Brunconis»).

I: 31.. Tnumfbåge rest på Norrbro i Stockholm den 24 november 1680 vid den höga drottning Ulrika Eleonoras högtidliga intåg, »Arcus Triumphalis in Solennem adventum Serenissimae Reginae Uldaricae Eleonorae, Stockholmiae ad Pontem Barealem die 24 Novemb Anno 1680 exstructa», kopparstick av W. Swidde 1691. Triumfbågens arkitekt var Nikodemus Tessin d. y.

I: 32. Utsikt av den mycket sköna Kungsträdgården i Stockholm från norr, »Prospectus amoenissimi Horti Regii qui Holmiae est, versus meridiem», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen delin. et sc. Holmiae 1700». Överst står riksvapnet. Trädgården hade under Karl XI:s regering fått sin stränga franska stil av trädgårdsarkitekten Johan Hårleman. Orienteringarna äro: I. Jakobs kyrka. 2. Kungliga slottet. 3. Nikolai kyrkas torn. 4. Kungliga arsenalen. 5. Södermalm. 6. Greve Axel Wachtmeisters hus. 7. Nils Tungel hus.  SÅLD

I: 33. Utsikt av Kungsträdgården från söder, vilken trädgård är mycket skön med sina gångar och de olika slags träd och örter, som ditförts från olika världsdelar, »Prospectus Horti Regii qui Holmiae est, ambulacris et arborum plantarumque ex remotis orbis partibus advectarum, varietate amoenissimi, versus Septentrionem», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen delin. et sc. Holmiae 1700». Orienteringarna äro: A. Jakobs kyrka. B. Svante Baners hus. C. Gamla Arsenalen. D. Brunkeberg. E. Sankt Olofs kapell. F. Sankt Johannes kapell. G. Carl Sparres palats.  SÅLD

I: 40. Den vittberömde och utmärkte herr greven och rikskanslem Magnus Gabriel De la Gardies palats i Stockholm från öster, »Illustriss: et Excellentiss: Comitis Dn:Magni Gabrielis De la Gardie, Regni Sueciae Cancellarij, Palatium Holmense Orientem versus» (därunder samma inskrift på tyska), kopparstick signerat »I. Marot sc.», 1667. Orienteringarna äro: A. Rikskanslerns palats. B. Jakobs kyrka. C. General Wachtmeisters palats. D. Kungliga stallet. E. Fältmarskalken greve Axel Lillies palats. F. Fältmarskalken greve Lennart Torstenssons palats. G. Drottning Kristinas äreport. H. Norrbro. Vidare utmärkas Mälaren (»Mäler Lacus» och Norrström (»Norder Strohm»). SÅLD

I: 45. Riksskattmästaren friherre Seved Bååts palats i Stockholm från väster, »Illustrissimi et Excell: Dn: Baronis Sewedi Bååth, Regni Thesaurarij Palatium Holmense occasum versus», kopparstick signerat »Jean Marot Fecit», 1669. Detta palats på Blasieholmen uppfördes av Nikodemus Tessin d. ä. åt riksskattemästaren Seved Bååt under 1660-talet. Efter den sistnämndes död (1669) inköptes byggnaden av riksamiralen Gustaf Otto Stenbock. Numera tillhör den, i tillbyggt skick, frimurarorden. SÅLD

I: 46. Den lysande och utmärkte herr baronen och riksrådet Erik Flemings palats i Stockholm, »Illustr. et Excell. Domini Baronis Erici Flemming Regni Senatoris Palatium Holmense», kopparstick signerat »I Marot Fecit», 1679. Vapnet tillhör Erik Fleming, som år 1653 lät uppföra palatset, ett vackert prov på 1600-talets klassicistiska arkitektur. Längre ned mot vattnet märkes Saltkompaniets hus.

I: 47. Den lysande och utmärkte herr baronen och riksrådet Schering Rosenhanes palats i Stockholm, »Illustr. et Excell: Dni Baronis Scheringii Rosenhane Regni Senatoris Palatium Holmense», kopparstick signerat »I Marot Fecit», 1670, efter teckning av Erik Dalberg 1661. Vapnen tillhöra Schering Rosenhane, som tillika var Stockholms stads överståthållare (död 1663) och hans maka, vilken vid seklets mitt låtit uppföra byggnaden. Den är numera tillbyggd med långa flyglar och disponeras av Generalstaben. Bakom Mälaren (»Meler Lacus») utmärkas Kungsholmen (»Munklager»), Klara kyrka (»S. Clara») och Brunkeberg (» Mons Brunconis»).

I: 48. Kungliga rådet Fabian Wredes palats på Norrmalm i Stockholm, »Palatium Senatoris Regii Fabiani Wrede Holmiae in Suburbio Septentrionali», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen delin: et sculpsit Holmiae 1703». Den stora men odekorerade byggnaden är numera, vid detta sekels ingång, ombyggd för nuvarande A.B. Restaurant Kronprinsen.

I: 50. Den vittberömde herr baronen och hovmarskalken N. Tessins palats i Stockholm, »Illustriss:i D:ni Baronis et Regii Marescali N: Tessini Palatium Holmense qua extrorsum arcem Scilicet ac Forum Spectat», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen delineavit et sc. Holmiae 1702». Arkitekten Nikodemus Tessin d. y., vilken 1699 utnämndes till överintendent över alla kungliga slott och byggnader, uppförde åren 1692-97 efter egna ritningar detta sitt palats vid Slottsbacken mitt emot slottet, använt som bostad för överståthållaren. Berömd är särskilt gården med dess skenperspektiv. SÅLD

I: 54. Riksbanken, kopparstick signerat »W. Swidde Sculp: Holmiae 1691.» Överst står bankens sigill med inskriften »Sigill Sweriges Rikes Banco» och det ännu med en liten förändring å riksbankssedlarna använda språket: »Hnic(!)securitas et robur» (Härav säkerhet och kraft). På båda sidorna om sigillet ses de dåvarande riksbankskommissariernas vapen och initialer. Riksbanken inrättades år 1668. Den här avbildade byggnaden började uppföras år 1676 och togs i anspråk för ändamålet fyra år senare. SÅLD

I: 57. Uppsala domkyrka, »Templum Cathedrale Upsaliense», kopparstick av J. Marot 1670. Överst står stiftsvapnet, ett rött kors i gult fält; över skölden en biskopmössa och bakom den en kräkla, Bredvid den gotiska katedralen synes Gustavianum (»Auditorium Gustavianum») med Claus Rudbecks anatomiska lärosal (»Theatrum Anatomicum»). SÅLD

I: 62. Gustavianska auditoriet och tornet eller befästningen Styrbiskop i Uppsala, »Auditorium Gustavianum Upsaliense» och »Turris vel Fortalitium, Styrbiskop, Upsaliae constructum», kopparstick av E. Reitz 1695. - På gården framför auditoriet synas promenerande akademiker. B. utmärker den anatomiska lärosalen, »Collegium Anatomicum». På bilden av Styrbiskop nämnas domkyrkan (»Templ. Cathedr.»), Gustavianum (»Audit. Gustav.») och slottet (»Arx Regia»). SÅLD

I: 63. Hednatemplet i Gamla Uppsala och Gamla Uppsala kyrka, kopparstick av E. Reitz 1694. På den övre bilden finnes en egendomlig byggnad påminnande om en kyrka med mittskepp och sidoskepp, och en kedja omsluter hela byggnaden, enligt överskriften »göternas äldsta tempel i Uppsala, sådant det finnes framställt i en i Sankt Birgittas hus i Rom förvarad teckning. Detta tempel var uppfört vid pass år 246 efter syndafloden(!)». Byggnadens torn hava olika namn: det mellersta och högsta tornet heter Tor, de båda andra heta Oden och Frigg. Tre spiror bära samma namn. Orienteringarna äro: A. Människor, som skola offras åt gudarna. B. De dödade djuren offras. C. De vidskepligas gudar. D. Den heliga lund, i vilken kropparna av dem, som skulle offras, upphängdes. E. Tempelprästerna. En av dem, en gammal man, sittande långt åt höger, håller i knät en rulle med runskrift. F. Ett träd av okänt slag, som växer helt nära templet, grönt både sommar och vinter. G. Odins korpar, som bringa underrättelser om det som tilldrager sig fjärran. H. Tempelbrunnen, i vilken fordom kropparna av dem, som skulle offras, kastades ned. Bilden synes återgå på ett träsnitt i Olaus Magnus Historia om de nordiska folken. Att hednatemplet ansågs till en del vara bevarat i kyrkan, därom vittnar rubriken över bilden av den sistnämnda: »Det forna hednatemplet vid Gamla Uppsala, såsom det i vår tid ter sig förvandlat till kristet tempel». INRAMAD,
Högre pris.

I: 65. Enköping och Norrtälje, »Enekopia» och »Norr-Telge», kopparstick av E. Reitz 1695. Enköpings vapen visar fyra liljor. Av byggnaderna i staden, som har anor från den tidigare medeltiden, nämnas rådhuset (»Curia») och en annars okänd Sankt Johannes kyrka (»T. S. Johannis») - bör möjligen vara Sankt Ilians kyrka. Norrtälje vapen är ett ankare. Staden, som fick sina privilegier 1622 och under första tiden hade ett gevärsfaktori av betydenhet, ligger vid en vik av Östersjön (»Maris Baltici Pars»). I bakgrunden ses sjön Lommaren (»Lemmarn Lacus»), Penningby, Husby, Sundsta (»Sönsta») och det obestämbara Garskär. SÅLD

I: 66. Öregrund och Östhammar, »Öhregrund» och »Östhammar», kopparstick av E. Reitz 1695. Öregrunds vapen visar en skuta, Östhammars en fisk under ett nät. Vid medeltidens slut var särskilt Öregrund en blomstrande stad, och å planschen synes den ännu avsevärt större än vad den nu är. Båda städerna ligga vid Bottniska viken (»Sinus Bottnici pars» ). Mitt emot Öregrund synes Gräsön (»Gräsöön»).  SÅLD

I: 70. Karlberg I662 och Krusenberg, kopparstick av N. Perelle 1670-1674. Krusenberg har fått sitt namn av Axel Oxenstiernas måg kammarrådet Johan Kruus, som på 1640-talet uppförde slottet. Det här avbildade Karlbergs slott uppbyggdes på 1630-talet av riksamiralen Karl Karlsson Gyllenhielm. Efter dennes död förvärvades det av greve Magnus Gabriel De la Gardie, vilken på 1660-talet lät kring detta som stomme uppföra en storartad slottsanläggning.

I: 71. Karlberg, kopparstick signerat »W. Swidde Sculp: Holmiae A:o 1690» , efter teckning av Erik Dahlberg, som ödmjukligen tillägnar drottningen densamma. Vid tiden för planschens gravering ägdes Karlberg av drottning Ulrika Eleonora, av vilken orsak riksvapnet placerats överst å planschen. I bakgrunden synes Mälaren (»Meler Lacus»).. Bilden giver ett fågelperspektiv av den stora slottsanläggningen, som då fått ett helt annat utseende än å den närmast föregående planschen.

I: 72. Karlberg från öster, »Carlberg versus Orientem», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae 1691». Slottet framträder här i det skick, det erhöll genom den genomgripande om- och tillbyggnad, slottet erhöll på 1660.talet, verkställd av arkitekten Jean De la Vallee på De la Gardies föranstaltande.

I: 74. Avbildning av lusthuset Dianeborg i Karlbergs kungliga trädgård, »Delineatio amrenissimi Domus Dianeburg in Regio Vivario Carlebergensi», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp: Holmiae 1695». Denna jaktpaviljong, där en rådjursstam hölls, låg vid Mälaren (»Meler Lacus pars). I bakgrunden synas Hornsberg (»Hornbergh»), Ulvsunda (»Åhlsunda») och Huvudsta (»Hufwudsta») herrgårdar.

I: 75. Byggnad kallad orangeriet i Karlbergs trädgård, vari under vintertiden förvaras en utvald samling av sällsynta blommor och alla slags från fjärran länder hämtade växter samt promenadplats i Karlbergs trädgård, »Domus in Horto Carlbergensi Aurantia dicta ubi selectre raritatis flores et ex remotis terris allatae varii generis plantae hyberno tempore asservantur» och »Ambulacrum Horti Carlbergensis», kopparstick av M. Meytens 1695.

I: 76. Plan av Drottningholms slott, »Ichonographia Arcis Drottningholmensis», kopparstick av M. Meytens 1695. Ej mindre än sju planscher äro ägnade »det svenska Versailles», som den konstälskande riksänkedrottningen Hedvig Eleonora lät uppföra åt sig vid Drottningholm. Drottningen hade köpt godset av Magnus Gabriel De la Gardie 1661, och efter det gamla slottets brand igångsatte hon byggandet av ett nytt. Ritningarna till det nya slottet uppgjordes av Nikodemus Tessin d. ä. Byggandet begynte år 1662 och fortfor till år 1680, då slottets huvudparti var fullbordat. Den yngre Tessin uppförde »den norra flygeln» och kringliggande delar åren 1696-1700. När drottningen avled 1715, var slottet dock ännu ej fullt färdigt. Planscherna återgiva visserligen ganska troget det forna utseendet men innehålla en del detaljer, som väl hörde till den ursprungliga planen men aldrig blevo utförda. Detta gäller t. ex. den vidlyftiga hamnen, som ej blev fullbordad på grund av svårigheter, som uppstodo. SÅLD

I: 77. Drottningholm, kopparstick av W. Swidde 1690. Överst ses en sköld med riksvapnet och det hollsteinska vapnet. Denna och följande plansch visa från motsatta sidor den ståtliga slottsanläggningens arkitektur, med dess flyglar och paviljonger. SÅLD

I: 79. Bild av det ståtliga Drottningholm med alla dess härliga omgivningar, »Icon Magnificentissimi Palatii Drottningholmensis cum omnibus circum circa amoenitatibus», kopparstick av W. Swidde 1694. Fem vapensköldar innehålla Svea, Göta, Vendes och Finlands samt Hollsteins vapen. Planschen domineras av den vidsträckta trädgårdsanläggningen i fransk stil. I likhet med Versailles berömda trädgård pryddes den med vattenkonster och skulpturer, som mera detaljerat finnas framställda å följande bild.

I: 80. Vattenkonsterna i Drottningholms trädgård, »Effigies Euripi salientium labentiumque aquarum Horti Drottningholmensis», kopparstick av W. Swidde 1694. I förgrunden står den mycket omtalade Herkulesfontänen.

I: 82. Avbildning av trappan och portgången i Drottningholms slott, »Delineatio Scalae ac porticus in Regio Palatio Drottningholmensi» kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae År 1694.» Trappuppgången, vari stå statyer av bildhuggaren Nicolas Millich och som är försedd med takmålningar av målaren Johan Sylvius, säges med rätta vara »ett ytterst elegant, dyrbart och storartat arbete, vartill få motsvarigheter stå att finna i Europa.

l: 83. Svartsjö slott, »Swartsiöö», exteriör, kopparstick av J. Le Pautre 1669. Vapnet överst är riksvapnet med Vasavapnet i hjärtskölden. Denna för vårt land originella slottsanläggning, huvudsakligen härrörande från Johan III:s tid, är nu för längesedan försvunnen. SÅLD

I: 84. Borggården på Svartsjö slott, »Area Interior Arcis Swartsioensis», kopparstick signerat »H. Padt Brügge sc. Stockholmiae», 1686. Vapnet är detsamma som å närmast föregående plansch.

I: 85. Jakobsdal, »Jacobsdahl», kopparstick av Adam Perelle 1670-1674. Fältherren Jakob De la Gardie, vilkens namn slottet bär, lät åren 1642-1644 uppföra detsamma efter ritningar av arkitekten Hans Jakob Kristler. Stora om- och tillbyggnader skedde, när slottet senare ägdes av sonen, fältherren Magnus Gabriel De la Gardie och hans gemål - vilkas vapensköldar här återgivas - och på 1670-talet av riksänkedrottningen Hedvig Eleonora. År 1684 skänkte hon slottet till sin sonson Ulrik, efter vilken det sedan kallats Ulriksdal. De härligheter, som avbildas å denna och de fyra följande planscherna äro i det närmaste försvunna.

I: 86. Jakobsdal från öster, »Jacobsdahl versus Orientem», kopparstick av Adam Perelle 1670-1674. Vapnen äro desamma som å föregående bild.

I: 87. Jakobsdal från väster, »Jacobsdahl occidentem versus», kopparstick av H. Padt Brügge. Vapnen äro desamma som å de närmast föregående bilderna.

I: 88. Avbildning av en krypta och från dess väggar strömmande vatten, vanligen kallad grottan samt Perseus och Andromedas berg i Jakobsdals trädgård. »Delineatio Cryptae et aquarum inde prosillientium, vulgo Grotta in horto Jacobs Dhalensi» och »Repraesentatio Montis Persei et Andromedae in Horto Jacobs Dahlensi», kopparstick av Adam Perelle 1668. Planschen visar originella vattenkonster, varmed den i fransk stil anlagda trädgården var försedd.

I: 89. Pelargång i Jakobsdals trädgård med alla slags sällsynta växter och utländska fruktträd såsom äpple-, citron- och apelsinträd samt Marieberg i Jakobsdahls trädgård, »Porticus horti Jacobsdahlensi in qua omnis generis plantae, rariores arbores, item Mala, Citria Aurantia aliosque fructus peregrinos ferentes asservantur» och »Repraesentatio Montis Mariae in horto Jacobsdahlensi», kopparstick av Adam Perelle 1668. Den sistnämnda byggnaden var ett lusthus.

I: 90. Ekolsund, kopparstick av W. Swidde 1697. Fältmarskalken Åke Tott (död 1640) lät på godset bygga ett tvåvåningars stenhus. Sonen Klas, som likaledes blev fältmarskalk (död 1674), uppförde bl. a. ett hus i tre våningar. Meningen var att göra de båda byggnaderna lika, såsom här framställes. Följande plansch skildrar däremot herresätets verkliga utseende vid ovannämnda tidpunkt. SÅLD

I: 91. Ekolsund från öster, »Ekolsund versus Orientem», kopparstick av W. Swidde 1690. SÅLD

I: 92. Åkeshov och. Ådö, »Åkehof» och »Ådöö», kopparstick signerat »E. Reitz sc.» 1695. Vapnen å bilden av Åkeshov tillhöra riksmarskalken friherre Åke Axelsson Natt och Dag och hans maka friherrinnan Elsa Oxenstierna, vilken förstnämnde år 1652 gjorde gården till sin säterigård och uppkallade den efter sig. Han uppförde där det stora sten- huset, och anläggningen fullbordades av hans måg amiralen, Klas Bielkenstierna (död 1662). Tomma äro däremot vapensköldarna över Ådö, vilket herresäte ligger i Mälaren (»Maeler lacus pars»). SÅLD

I: 93. Almarestäket och Arnö, »Almerstääk» och »Arnöö», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Den översta bilden visar de då ännu ganska höga ruinerna av de medeltida ärkebiskoparnas fäste Almarestäket. Även Arnö tillhörde under medeltiden ärkebiskoparna och bar härav namnet Biskops Arnö. SÅLD

I: 94. Ängsö och Aspnäs, »Ängsöö» och Aspenääs», kopparstick av N. Perelle 1670-74. - Vapnen å Ängsöbilden tillhöra friherre Per Sparre och hans maka friherrinnan Sigrid Horn. I bakgrunden utmärkas Mälaren (»Maler Lacus»), en del av Västmanland (»Wesmanniae Pars») med Målhammar och en del av Uppland (»Upplandiae Ducatus Pars») med Brunsholm. - Bilden av det tämligen oansenliga Aspnäs torde hava tillkommit mest av den orsak, att gården förväxlats med det Aspenäs i Östergötland, där den heliga Birgitta uppväxt. SÅLD

I: 95. Aspnäs, »Aspenääs», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1709. SÅLD

I: 96. Bogesund och Brunsholm, kopparstick av H. Padt Brügge 1686. - Vapnet å bilden av Bogesund är Braheättens. Det höga enkla stenhuset, som nu är ersatt med en modernare slottsbyggnad, var uppförd av riksdrotsen greve Per Brahe d. y. I bakgrunden namngivas Pålsundet (»Påhlsund») och Waxholm. - Vapnet på bilden av Brunsholm tillhör släkten Gyllenanckar. I bakgrunden på andra sidan Mälarvattnet (»Mäler Lacus Pars») utmärkas Strängnäs och Ängsö. (»Engsöö»).

I: 97. Djursholm, »Diursholm», kopparstick av J. Le Pautre 1669. De båda vapnen tillhöra riksrådet friherre Svante Baner (död 1674) och hans maka friherrinnan Margareta Sparre, som på 1660-talet läto uppföra slottet i tidens moderna stil. I bakgrunden bortom Stora Värtan (»Wärtan Lacus») utmärkas Rydboholm (»Ridboholm») och Frössvik »Fröswijk»). SÅLD

I: 98. Ekebyholm och Ekebyhov, »Ekebyholm» och »Ekebyhoff», kopparstick av H. Padt Brügge 1686. Vapnet å bilden över Ekebyholm är släkten Horns, i vars ägo godset övergick vid den kände Bengt Oxenstiernas (Resare Bengts) död år 1643, vilken förut innehaft det. Slottet ligger vid sjön Synningen (» Synningen Lacus»), på vars andra sida synas Östby och Mörby. - Ekebyhov ägdes, då planschen graverades, av fältherren Karl Gustaf Wrangels dotter Augusta Aurora.

I: 99. Ekholmen, kopparstick av H. Padt Brügge 1686. Vapnen tillhör Magnus Gabriel De la Gardie och hans gemål. Dennes fader, fältherren Jakob De la Gardie, hade låtit uppföra huvudbyggnaden, vartill den förstnämnde lät sin arkitekt Jean De la Vallee bygga flyglar. I bakgrunden ses Veckholms kyrka och hospital (»Spital»), grevens fromma stiftelse för socknens fattiga.

I: 100. Älvkarleby vattenfall, »Catharactae Elfkarlebyenses», kopparstick av W. Swidde 1697. Nedanför fallen finnas kar för laxfångst. Särskilt namngivas klipporna Digrehäll och Mjöhäll (»Miöhäll»).

I: 102. Forntida minnesmärken i Finstatrakten, »Antiquitates et monumenta circa praedium Finsta», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1708. Planschen visar en samling av fornminnen, varpå denna Roslagsbygd är så rik. Nederst till vänster synas Skederids kyrka, möjligen byggd på Birgittas tid, samt till höger en offerscen, som dock torde återgå på romerska och icke forngermanska förebilder.

I: 104. Görväln och Grönsö, »Görwäln» och »Grönsöö», kopparstick av J. Marot 1670. - Den rätt så egenartade slottsanläggningen på Görväln uppfördes vid ungefär samma tid, som planschen graverades, av den dåvarande ägaren av godset, hertig Adolf Johan. I bakgrunden utmärkes Lennartsnäs (»Linnartsnääs»). - Vapenskölden å Grönsö tillhör Gustaf II Adolfs lärare Johan Skytte, som år 1610 började uppföra slottet. Han var riddare av Strumpebandsorden, vars band och devis omsluta vapenskölden.

I: 105. Lämningar av Gröneborg, »Rudera Arcis Gröneborg», kopparstick 1709 signerat »J. v. d. Aveelen sc. Holmiae». Orienteringarna äro: a. Holme där borgen Gröneborg legat, b. rester av en gammal mur, c. delvis igenfyllda gravar, d. sjövägen till Stockholm, e. till Enköping. I bakgrunden utmärkas Mälby gård samt Vallby gård (»Walby») och Vallby kyrka (»Templum Walby»). - Av planschen finnes en variant utan orienteringar men med årtalet 1709.

I: 106. Haga och Håtuna, »Haaga» och »Håtuna», kopparstick av E. Reitz 1694. - Vapnen å bilden av Haga tillhöra Gustaf Natt och Dag och hans maka Kristina Ulfsparre, som på 1670-talet läto uppföra slottet efter ritningar av Nikodemus Tessin d. ä. I bakgrunden skymtar på avstånd staden Enköping. - Håtuna herrgård bär nu namnet Håtunaholm.

I: 107. Hammarskog och Hornsberg, »Hammarschog» och »Hornsberg», kopparstick av J. Le Pautre 1669. - På bilden av Hammarskog namngives »Dahlby Wijk», Alsike, Vassunda och Dalby kyrkor samt Krusenbergs slott. - Hornsberg har sitt namn efter fåltmarskalken Gustaf Horn, som 1652 uppförde det lilla vackra slottet.

I: 109. Hässelby från öster och från söder, »Hesselby versus Orientem» och »Hesselby versus Meridiem», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1707. Vapnen tillhöra friherre Johan Kasimir Fleming af Liebelitz och hans maka Charlotta Bjelkenstierna, vilka vid denna tid ägde herresätet, som är beläget i Tuna socken.

I: 111. Lindholmen och Lidö, »Lindholmen» och »Lidöön», kopparstick av N. Perelle 1670-1674. - Vapnet på bilden av Lindholmen är Vasaättens. På .denna gård vistades Gustaf Vasa vissa tider under sin ungdom. - Vapnet på bilden av Lidö är det Oxenstiernska och hänsyftar troligen på riksrådet friherre Bengt Oxenstierna (»Resare Bengt»), vilken år 1634 påbörjade uppförandet av byggnaden. På andra sidan vattnet, »Sinus Bottnicus vulgo Ahlands Haaf», uppräknas Gillöga, Röllöga och Tjockö (»Tiocköön»). SÅLD

I: 112. Mörby slott, »Arx Mörby», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Vapnet är det Oxenstiernska. Det mäktiga slottet uppfördes under 1500-talets senare hälft av riksmarsken friherre Gabriel Oxenstierna. Trädgård och djurgård åter äro anlagda efter ritningar av Olaus Rudbeck d. ä. SÅLD

I: 113. Mörby slott mot norr och Margretelund, »Arx Mörby qua Septentrionem respicit» och »Margretelund», kopparstick av J. Le Pautre 1669. Mörby slott återgives här från sjön Skedviken (»Schedwijk Lacus»). I förgrunden synes Esterna kyrka (»Templum Estarne»). Genom sammanslagning av Fasta socken med den nämnda har bildats den nuvarande Fasterna socken.

I: 114. Näsby, »Naesby», kopparstick av W. Swidde 1692. Vapnen tillhöra rikstyg mästaren friherre Per Sparre (död 1692) och hans maka Ebba Margareta De la Gardie, som låtit uppföra slottet efter ritningar av Nikodemus Tessin d. ä.

I: 115. Noor från öster, )Noor versus orientem», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1698. vapnen tillhöra kanslipresidenten greve Nils Gyldenstolpe (död 1709) och hans maka i andra giftet Margareta Ehrensteen. Dessa läto uppföra byggnaderna, som äro av trä, efter ritningar av arkitekten Jean De la Vallee. Vid anläggandet av den mycket berömda trädgården var trädgårdsarkitekten Johan Hårleman verksam. På planschen nämnas »Ladugården» och »Lacus Noor siön».

I: 116. Noor från väster, »Noor versus occidentem», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1698. Här återfinnas samma vapen som å den närmast föregående planschen samt namnet »Lacus Noor siön».

I: 121. Östanå från söder, »Östanåå meridiem versus), kopparstick av W. Swidde 1694. Vapnen äro de samma som å näst föregående plansch. Trots det arkitekturen var av trä, företer anläggningen en ståtlig anblick.

I: 122. Penningby, »Penningeby», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1709. Vapnen tillhöra Johan Turesson Tre Rosor (död 1543) och hans maka Kristina Gyllenstierna, vilka troligen äro de, som låtit bygga slottet i det skick, vari det återgives å planschen. 1 bakgrunden namngivas Väsby och »Broostad» (felskrivning för Grofsta). SÅLD

I: 123. Rosersbergs slott, »Arx Rosersberg», kopparstick av N. Perelle 1670-1674. Vapnen tillhöra riksrådet greve Gabriel Gabrielsson Oxenstierna (död 1673) och hans maka grevinnan Maria Kristina Löwenstein-Scharfeneck. Denna slottsanläggning, som avbildas även på nästföljande plansch, härstammar från den tidigare delen av 1600-talet.

I: 124. Rosersberg från öster och från väster, »Roosersberg Orientem versus» och »Rosersberg Occidentem versus», kopparstick av A. Perelle 1670-1674.

I: 125. Avbildning av Rosersbergs härliga slott från trädgårdssidan, »Delineatio Splendidissimi Palatii Rosersberg ab ea parte, qure hortum spectat», kopparstick av W. Swidde 1695. Vapenskölden överst är den dåvarande slottsherrens, kanslipresidenten greve Bengt Oxenstiernas (död 1702). Denne verkställde en genomgripande ombyggnad av slottet, vilken leddes av arkitekten Nikodemus Tessin d. y. I ett stort antal bilder i det följande skildras denna ståtliga stormannaboning.

I: 126. Utsikt över den ljuvliga trädgården invid Rosersbergs slott, »Prospectus amoenissimi Horti, qui Palatio Rosersberg est adsitus», kopparstick av W. Swidde 1695.

I: 127. Rosersbergs slott från borggården och från öster, »Palatium Rosersberg qua spectat interiorem aream redificiis inclusam» och »Facies Palatii Rosersberg versus orientem», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae A:o 1696». Planschen återgiver huvudbyggnadens arkitektoniska gestaltning efter den Tessinska ombyggnaden.

I: 128. Rosersbergs slott med trädgårdsplan och orangerier från söder samt Rosersbergs slotts trädgårdsplan med pelargångar från norr, »Palatium Rosersberg versus austrum, una cum Hortensi area et aedificii, quae aurantia appelantur» och »Area Hortensis Palatio Rosersberg adsita, una cum porticibus, versus Septentrionem », kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae A:o 1696.»

I: 130. Växthuset i Rosersbergs trädgård, prytt med allehanda vattenkonster och statyer samt Utsikt över samma växthus från öster, »Viridarium Horti Rosersbergensis Aquis artificiosis et Statuis ad vivum expressis varie ornatum» och »Ejusdem Viridarii Prospectus versus Orientem», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae A:o 1696».

I: 131. Rörstrand och Rydboholm, »Röstrand» och »Ridboholm», kopparstick av N. Perelle 1670- 1674. - Den avbildade huvudbyggnaden å Rörstrand uppfördes omkring år 1630 av räntmästaren Mårten Wewitzer Rosenstierna. - Vapnen å bilden av Rydboholm tillhöra viceamiralen greve Nils Brahe och hans maka grevinnan Margareta Juliana Wrangel. Av slottets tidigare ägare märkas medlemmar av Vasaätten, och anses numera, att det var här som Gustav Vasa föddes.

I: 132. Runsa och Skånelaholm, »Runsa» och »Skånilaholm», kopparstick signerat »E. Reitz sc.», 1695. - Runsa huvudbyggnad, som ännu är bevarad, skall hava uppförts av riksmarsken Jakob De la Gardie. - Vapnet å bilden av Skånelaholm tillhör presidenten friherre Anders Gyldenclou, som år 1649 uppförde den ännu kvarstående huvudbyggningen.  SÅLD

I: 133. Salsta, »Saalstad» kopparstick av W. Swidde 1693. Vapensköldarna tillhöra riksrådet greve Nils Bielke och hans maka grevinnan Eva Horn. Dessa läto på 1670-talet uppföra den ståtliga slottsanläggningen efter ritningar av arkitekten Nikodemus Tessin d. ä.  SÅLD

I: 134. Salsta från öster, »Saalstad versus Orientem», kopparstick av W. Swidde 1693. SÅLD

I: 135. Salsta, »Saalstad», kopparstick av W. Swidde 1694. Planschen giver en utsikt över slottets yttre borggård från den övre borggården.

I: 136. Sätuna och Säby, kopparstick av J. Le Fautre 1670. Sätuna herrgård är uppförd av Brita De la Gardie (död 1645), änka efter riksrådet Jesper Mattsson Kruus. Å planschen namngives särskilt Långsjön (»Lacus Långsiön»).

I: 139. Skällnora, »Schellnora», kopparstick av N. Perelle 1670-1674. Vapnen äro riksrådet Per Sparres och hans makas Sigrid Horns, som 1663 började uppföra denna nu för längesedan försvunna herrgårdsbyggnad. I bakgrunden utmärkes Fresta kyrka.

I: 140. Skoklosters slott tillhörigt den vittberömde och utmärkte greve Karl Gustaf Wrangel, »Arx Skogkloster Illustriss. et Excell:mi D:ni Comitis Caroli Gustavi Wrangelii», kopparstick av A. Perelle 1.674. Vapenskölden är Wrangels, vilken år 1649 började uppföra slottet efter ritningar av Nikodemus Tessin d. ä. Fullbordat blev det först av hans måg riksrådet greve Nils Brahe år 1679; dock anses exempelvis, att den å planschen synliga sjögården aldrig har gjorts färdig. Knappast något av de här avbildade palatsen giver ännu i dag en mera praktfull bild ur 1600-talets stormäns liv än Skokloster. Dedikationen till Wrangel nederst till höger lyder översatt: »Åt hans vittberömde excellen överlämnas och tillägnas denna avbildning ödmjukligen av överste Erik Dahlberg».

I: 142. Växthus i Stafsunds trädgård for sällyntare träd och blommor samt Stafsund slott från öster, »Icon redificii quo servantur ra riores arbores ac flores horti Stafsundensis» kopparstick signerat »E. Reitz sc.» , 1694.

I: 144. Steninge, »Steeninge», kopparstick av M. Meytens 1695. Rikt utbildad är denna slottsanläggning, med ett system av paviljonger, en vidsträckt trädgård och en sjögård, såsom synes av denna plansch, vilken är försedd med ett likadant vapen som del närmast föregående.

I: 145. Tuna, kopparstick av E. Reitz 1694. Överst ses fältmarskalken Gustaf Baner (död 1689) och hans första makas, Brita Bjelkes, vapen. Den förstnämnde lät på 1660 talet uppföra åbyggnaderna - utom den i planschens mitt, som är äldre - varvid även Dahlberg var verksam.

I: 146. Ulvsunda, »Ulfsunda», kopparstick av J. Marot 1670. Slottet uppfördes på 1640-talet av fältherren Lennart Torstensson. SÅLD

I: 147. Vaxholms fästning, »Fortalitium Waxholm», kopparstick av A. Perelle 1670- 1674. I förgrunden segla några stora örlogsskepp av den typ, som var vanlig vid 1600 talets mitt.

I: 148. Vänngarn, »Wänngarn», kopparstick av W. Swidde 1695. Överst ses förenade på en sköld De la Gardieska och Pfalziska vapnen, tillhörande greve Magnus Gabrie De la Gardie och hans gemål. Denna store byggherre inköpte godset år 1653, ombyggde slottet till det ståtliga skick, vari det ter sig å bilden, och slutade här sina dagar år 1686.

I: 150. Vänngarn och Vik, »Wenngarn» och »Wijk», kopparstick av N. Perelle 1670-1674. Översta bilden återgiver Vänngarns utseende, innan det ännu ombyggts av De la Gardie. Vasavapnet under kunglig krona överst hänsyftar på att godset ägts av de äldsta Vasakonungarna. - Viks höga slott med sina små hängtorn i hörnen är uppfört under medeltiden. I bakgrunden av denna bild utmärkas Giresta och Fittja socknar samt Hessle sätesgård. -

II: 1. Titelblad till andra delen med inskriften »Sueciae Antiquae et Hodiernae Tomus II», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1698, efter teckning av David Klöcker Ehrenstrahl Fyra allegoriska gestalter, med spjut, spira, palm och klubba, lyfta riksvapnet tre kronor mot bakgrunden av en sol; under dem krigstroféer och sörjande fångar.

II: 2. Hertigdömet Södermanlands vapen, »Insigne Ducatus Sudermanniae», kopparstick av J. Le Pautre 1668. På en skrovlig klippa står en grip med vingarna lyftade till flykt och över dess huvud svävar en hertiglig (grevlig) krona.

II: 3. Nyköping från öster, »Nicopia qua orientem spectat». kopparstick av Adam Perelle 1669. Överst tre vapen, vart och ett med en tornliknande byggnad. Den betydande staden härjades 1719 av ryssarna. Av stadens byggnader namngivas det praktfulla slottet Nyköpingshus (»Arx»), vars arkitektur uppstått under skilda tider, Allhelgonakyrkan (»Templum Omnium Sanctorum»), rådhuset (»Curia») och Nikolaikyrkan (»Templ: S: Nicolai»). Utanför staden namngivas Arnö gods (»Arnöö»), Svanvik (»Swanwijk»), Lindebacka, Ladu- gården (»Lagården»), Berghammar, Vreta (»Wreta») och Väderbrunn (»Verbrunn»).

II: 7. Södertälje och Trosa, »Söder Telje» och »Troosa», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. - Södertälje vapen visar ett kvinnligt helgon, troligen Sankt Ragnhild, vars berömda källa, »Ragnilla Källa», finnes utmärkt utanför staden. - Trosa vapen visar en måne ovanför en båt. Å bilden namngivas rådhuset (»Curia»), Östersjön (»Mare Balticum») och »Trosa Lada».

II: 8. Eskilstuna och Gripsholms slott, »Arx Eskilstuna» och »Arx Gripsholm», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Bakom det ståtliga, nu forsvunna, slottet synes »Carl Gustafs Stadh», där en svensk järnmanufakturering begynte vid 1600-talets mitt. - Nära den imposanta Vasaborgen Gripsholm ligger staden Mariefred, »Marie Freedh».

II: 9. Åkerö och Ådö, »Åkeröö» och »Ådöö», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Åkerö, som ligger vid sjön Yngaren (»Yngarn Lacus»), ägdes på 1600-talet av medlemmar ur friherrliga släkten Bjelke, vars vapen ses överst å bilden. I bakgrunden synes Ralla kyrka, »Ralla Kirche».

II: 10. Årsta och Häringe, »Ååhrsta» och »Häringe», kopparstick av J. Le Pautre 1670. Öster Haninge kyrka namngives i bakgrunden av bilden över Årsta. Häringe ligger vid Landfjärden (»Lacus Långfiähln»).

II: 11. Årsta från öster, »Åhrsta versus Orientem», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1710. Planschens nedre parti består av tre bilder. Underskriften under den vänstra lyder i översättning: »En trappa av utmärkt konstruktion i Årsta slott med kolonner och trappsteg av sten.» Orienteringarna under mittbilden lyda: »A. Årsta mot söder. B. Hamn vid Östersjön. C. Två surbrunnar, som utrinna i en nedanför belägen bassäng och genom underjordiska gångar ledas djupare nedåt, för att sedan hundra steg därifrån såväl vinter som sommar utan avbrott springa upp i luften i en och samma stråle.» Underskriften under den högra bilden, som återgiver ett av Nicolas Millich hugget epitafium i Österhaninge kyrka, lyder: »Epitafium i italiensk marmor över riksrådet och amiralen friherre Klas Bjelkenstierna i Österhaninge kyrka.»

II: 12. Eriksberg, »Erichsbergh», kopparstick av W. Swidde 1694. Planschen giver en situationsbild av den storartade symmetriska slotts- och trädgårdsanläggningen. Slottet är uppfört efter ritningar av Nikodemus Tessin d. y. av överståthållaren greve Kristoffer Gyllenstierna, vars vapen finnes återgivet å planschen.. SÅLD

II: 13. Eriksberg från söder, »Erichsberg meridiem versus», kopparstick av J. v.. d. Aveelen 1699. Samma vapen som å föregående plansch förekommer å denna, som visar slottets mäktiga byggnad från söder med delar av parken. SÅLD

II: 14. Eriksberg från väster, »Erichsberg Occasum versus», kopparstick av W. Swidde 1690. SÅLD

II: 15. Fiholm och Hanstavik, »Fiiholm», och »Hanstawiik», kopparstick signerat »E. Reitz sc.», 1695. (Härmed beriktigas uppgiften å sid. 64). - Bilden av Fiholm, som var en av rikskanslem Axel Oxenstiernas gårdar, bär dennes och hans makas vapen. - Vapensköldar och initialerna på fasaden å bilden av Hanstavik tillhöra generaltulldirektören Vilhelm Drakenhjelm och hans maka i första giftet Elisabeth Brandt. SÅLD

II: 16. Den vittberömde och utmärkte herren fältmarskalken Lars Kaggs gravkor i Floda kyrka, »Illustriss. et Excellentiss. Domini Dni Laurentii Kaggii Supremi Exercituum Ducis, Conditorium in templo Flodensi», kopparstick av A. Perelle 1670. Vapnet överst tillhör Lars Kagg (död 1661). Gravkoret är byggt efter ritning av Erik Dahlberg. I bakgrunden utmärkes Fors (»Forss»).

II: 17. Gäddeholm från söder och norr, »Gieddeholm meridiem versus» och .»Gieddeholm versus Septentrionem», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1699. Godsets namn är senare ändrat till Tureholm.  SÅLD

II: 18. Hesselbyholm, »Heslebyholm», kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Vapnen tillhöra riksamiralen greve Gustaf Otto Stenbock och hans maka Christina Catharina De la Gardie. SÅLD

II: 21. Ludgonäs och Nynäs, »Ludgonaes» och »Nynaes» kopparstick signerat »E. Reitz sc.», 1696. Herresätet, vars här avbildade byggnader nu försvunnit, ägdes en tid av landshövdingen Jonas Böös-Gyldencrantz (död 1683) och hans maka Katarina Silfverstjerna, vilkas vapen synas överst å planschen. I bakgrunden utmärkas Ludgo kyrka (»T. Ludgoo») och »Anfred» (?). - I bakgrunden av bilden över Nynäs namngives »Lisleby».

II: 22. Malma, kopparstick av A. Perelle 1670-1674. Herresätet, som nu kallas Öster-Malma, ägdes av Erik Dahlbergs svärfader Vilhelm Drakenhjelm och hans maka i andra giftet Anna Maria Silfverstierna, vilkas vapen ses överst å planschen. SÅLD

II: 23. Mälsåker från väster, »Mälsåker qua Occasum respicit», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1699. De två vapnen tillhöra grevliga ätten Wachtmeister av Mälsåker och friherrliga ätten Soop. Riksrådet Gustaf Soop (död 1679) lät uppföra huvudbyggnaden på Mälsåker efter ritning av Nikodemus Tessin d. ä.

II: 24. Rinkesta och Rävsnäs, »Ringsta» och »Räesnääs», kopparstick av N. Perelle 1670-1674. Av de båda vapensköldarna på bilden av Rinkesta är den ena tom, den andras Sparre-vapen avser troligen riksrådet friherre Gustaf Larsson Sparre (död 1690), som en tid ägde godset. - Rävsnäs är ett av Vasaättens stamgods; överst ses också därför en krönt vapensköld med en vase. Den av Karl IX uppförda .byggnaden förstördes på 1770.talet.

II: 27. Sävstaholm och Sjösa, »Säfwestaholm» och »Siöösa», kopparstick av J. Le Pautre 1670. - De båda vapnen å bilden av Sävstaholm tillhöra riksrådet Gustaf Sparre och hans maka Beata Natt och Dag, som uppfört slottet efter Dahlbergs ritning (se sid. 7). I bakgrunden synes Vingåkers kyrka. - Sjösa slott ligger vid en vik av Östersjön (»Sinus Maris Balthici»).

II: 30. Stenhammar och Tullgarn, »Steenhammar» och »Tullgarn», kopparstick av H. Padt Brügge 1686. - Vapnen å bilden av Stenhammar tillhöra Bengt Rosenhane och hans maka Ebba Maria Sparre. Graveringsåret stämmer väl ej med årtalet för deras äktenskap, 1691, men antagligen har plåten senare ändrats i vad angår vapnen. Den förstnämndes farbroder, riksrådet Johan Rosenhane hade 1647 låtit uppföra byggnaden »efter den franska arkitekturen». I bakgrunden namngivas Salsta, Årsta (»Åhrsta») och Flen.

II: 31. Tärna och Tynnelsö, kopparstick signerat »E. Reitz sc.», 1696. Tynnelsö slott är, i det skick det avbildas, från Karl IX:s tid. På andra sidan fjärden av Mälaren (»Maeler Lacus Pars») ses Över-Selö kyrka (»T. Ofwer Selö»).

II: 32. Tyresö, »Törsöö», kopparstick av N. Perelle 1670-1674. Vapnet överst är friherrliga ätten Oxenstiernas, som ägde godset under största delen av 1600-talet. Riksdrotsen Gabriel Gustafsson lät uppföra slottet åren 1620- 1633 och därinvid åren 1638- 1640 kyrkan. SÅLD

II: 34. Vibyholm, kopparstick av J. Marot 1669. Det ståtliga slottet, i holländsk renässansstil, uppfördes till änkesäte åt Karl IX:s andra gemål, Christina av Holstein, på vilken bokstaven C i det Holsteinska vapnet överst till vänster hänsyftar. Se i övrigt sid. 64.

II: 35. Hertigdömet Västmanlands vapen, »Insigne Ducatus Waesmanniae», kopparstick av Müller 1696. Tre brinnande berg eller, kanske snarast, hyttor i vit sköld, omfattad av en eklövsgirland; däröver en hertiglig (grevlig) krona.

II: 36. Västerås, »Westrås», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1701. Överst står stiftsvapnet innehållande en bild av madonnan, domkyrkans skyddshelgon, och stadens vapen, ett A och en ros. Bland stadens byggnader framträda mest domkyrkan (»Templum Cathedrale») och slottet (»Arx Regia»), båda från medeltiden; domkyrkan saknar här märkligt nog den tornspira, som vid 1600-talets slut byggdes efter Nikodemus Tessin d. ä:s ritning. Vidare namngivas gymnasiet (»Gymnasium»), biskopshuset (»Sedes Episcopi»), råd huset (»Curia»), sjukhuset (»Nosocomium») samt Mälaren (»Meeler Lacus»).

II: 37. Arboga, kopparstick av J. v. d. Aveelen 1703. Stadsvapnet visar en örn Av byggnaderna i staden, vilken ännu intill denna tid var en av rikets mera betydande framträda stads- och landskyrkorna samt ett litet kapell utanför staden. SÅLD

II: 38. Köping, »Kiöping», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1704. Stadens sigill sådant det här, oriktigt, återgives, visar ett kors mellan bokstäverna I och R. Av byggnaderna framträda kyrka och rådhus.

* II: 40. Strömsholms slott från brosidan, »Arx Strömsholm pontem versus», kopparstick av W. Swidde 1693. Överst ses de svenska och holsteinska vapnen förenade å samma sköld under kunglig krona. Det var nämligen riksänkedrottningen Hedvig Eleonora, som på 1660-talet påbörjade uppförandet av den ståtliga slottsanläggningen, efter ritningar av Nikodemus Tessin d. ä. Länge dröjde det emellertid, innan slottet stod färdigt.

II: 41. Strömsholms slott från öster, »Arx Strömsholm versus Orientem», kopparstick a v J. v. d. A veelen 1699. Överst ses det holsteinska vapnet.

II: 43. Tidö, »Tidöön», kopparstick signerat J. v. d. Aveelen sc. Holmiae 1702». Denna praktfulla, ännu väl bevarade slottsbyggnad från den yngre Vasatiden byggde Nikodemus Tessin d ä. åt tidens store statsman Axel Oxenstierna. De Oxenstiernska och Bååtska vapnen överst å planschen äro rikskanslerns och hans makas. Planschens övre hälft visar slottets stora borggård från norr, den nedre slottet från söder, »meridiem versus». Därå utmärkas vid Mälaren (»Meeler Lacus»), Rosendahl och Oldenburg, delvis en rest av ett medeltidshus, samt i bakgrunden Dingtuna kyrka.

II: 44. Hertigdömet Dalarnes vapen, »Insigne Ducatus Dalkarliae», kopparstick av Müller 1696. Två korslagda pilar i röd sköld med en hertiglig (grevlig) krona i övre vinkeln, därbakom en vapenmantel och överst en krona sådan som den nyssnämnda.

II: 45. Falun och Hedemora, kopparstick signerat »E. Reitz sc.», 1696. - Falu stads vapen visar tre berg, varur lågor uppstiga, ovanför en ström. Av den gamla bergsmansstadens byggnader namngives rådhuset (»Curia»), och utanför staden ses koppargruvan (»Kopparbergs grufwa»), varur väldiga rökmoln uppstiga. - Hedemora vapen visar en gran. Av byggnaderna utmärkes det år 1670 byggda men nu försvunna rådhuset (»Curia») och i bakgrunden floden Hovran (»Håfran fluv.») och Garpenbergs skog.

II: 46. Falu koppargruva från öster, »Fodinae aerariae Falunensis, qua orientem spectat, de lineatio», kopparstick signerat » J .v. d. Aveelen sc. Holmiae 1701 » .Orienteringar: A. Regeringsschaktets vindspel. B. Vattenverk. C. Vindspel, kringfört med dragare, vid Karl XII schakt, 60 famnar djupt. D. Vindspel vid Ulrika Eleonoras schakt, som är 60 famnar djupt. E. Rök från kallrostar. F. Gamla bergsmanshuset. G. Vindspel vid schaktet Blankstöten, 40 famnar djupt. H. Schaktet Blankstöten, 35 famnar djupt. I. »Kiste-vinden», 51 famnar. K. Nya bergsmanshuset. L. Vindspel vid »Träschaktet», 70 famnar. M. Karl XI:s schakt, neddrivet 127 famnar under jorden. N. Det stora gruvraset 1687 i Blankstöten.

* II: 49. Örebro, »Örebroo», kopparstick av J v. d. Aveelen 1700. Vapnet visar en örn. Av den tätt bebyggda stadens byggnader utmärkas slottet (»Arx Regia»), landshövdingresidenset (»Aula Gubernatoris»), rådhuset (»Curia») och sjukhuset (»Nosocomeum»).

II: 50. Askersund, kopparstick av J. v. d. Aveelen 1705. Stadens vapen visar en man, som lyfter en slägga. I staden, som fick sina privilegier 1643, idkades i början spiksmide. En framskjuten plats å planschen intager landsförsamlingens kyrka, vid vars uppbyggande Dahlberg var verksam.

II: 53. Espelunda och Ekeberg, kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen Sc. Holmiae 1704». Båda dessa herrgårdar äro av en mera primitiv typ med en grupp lägre träbyggnader kring en fyrkantig gårdsplan. Espelunda tillhörde på Dahlbergs tid fältmarskalken Karl Gustaf Mörner, Ekeberg ätten Lejonhufvud.

II: 54. Göksholm, »Giöks Holm», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1702. Vapnen tillhöra Johan Kasimir Fleming av Liebelitz och hans maka Charlotta Bjelkenstierna. Slottet, som har ett ålderdomligt yttre, ligger vid Hjälmaren (»Hielmer Lacus»).

II: 58. Karlstad och Kristinehamn, »Carlstad» och »Christinehamn», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1699. - Karlstads stadsvapen visar en orn.. Hertig Karl, sedermera Karl IX, gav 1584 stadsprivilegier åt den gamla tings- och marknadsplatsen Tingvalla, vilken uppkallades efter honom.. - Kristinehamns stadsvapen är ett fartyg under fulla segel. Staden, som har sitt namn efter drottning Kristina, uppblomstrade genom den här hållna Fastingsmarknaden, där affärer uppgjordes och priser fastställdes..

II: 60. Grevskapen Gästrikland, Ångermanland och Medelpad, »Comitatus Gestricia, Angermannia, Melpadia», kopparstick av Müller 1696. Tre sköldar under grevliga (friherrliga) kronor stå på en mur; i den första, vars fält är fyllt med kulor, en hjort, i den andra, som är blå, tre laxar och i den tredje, som likaledes är blå, två strömmar. - Denna plansch avser törhända att vara en motsvarighet till »Svea och Göta rikes huvudvapen» i det föregående.

II: 61. Grevskapet Gästriklands vapen, »Insigne Comitatus Gestriciae», kopparstick av J. v. d. Aveelen .1712. Ovanför ett landskap, där åkerbruk bedrives, en sköld under grevlig (friherrlig) krona och i skölden en ren.

II: 64. Söderhamn och Sundsvall, »Söderhambn» och »Sundswald», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1700. - Å utsiktsbilden över Söderhamn står en sköld med vapnet: två korsade bössor stående på en båt. Staden, som grundades genom en sammanflyttning till denna ort av hälsingesmeder, erhöll sina privilegier år 1620 men brändes av ryssarna år 1721. Därvid förstördes den medeltida kyrka, som ses å bilden, men kvar stod den stora kyrkan i förgrunden, som vid 1600-talets slut uppförts efter ritning av Nikodemus Tessin d. ä. och uppkallats efter drottning Ulrika Eleonora. Tre kullar i omgivningen namngivas: Faxeholmen, varå låg ett under Engelbrektsfejden förstört medeltidsfåste, samt Djurberget och Hjortberget. - Över bilden av Sundsvall står vapnet: en sluten hjälm över två korslagda brandsaxar. Även denna stad grundades, på 1620-talet, genom sammanflyttning av kringboende smeder, vilka anlade ett gevärsfaktori, som sedermera förlades till Söderhamn. Staden låg i förstone ej på samma plats som nu utan flyttades dit vid 1600-talets mitt. År 1721 brändes den av ryssarna. Under hela den ifrågavarande tiden var Sundsvall en ganska liten stad; dess storlek på senare tid sammanhänger ju med den norrländska trävarurörelsens uppblomstring. Det näringsfång, som sysselsätter båtarna på den inskjutande viken av Östersjön (»Sinus Maris Baltici»), torde vara strömmingsfiske. SÅLD

II: 65. Grevskapet Medelpads vapen, »Insigne Comitatus Medelpadiae», kopparstick signerat »J. V. D. Aveelen Sc. Holmiae 1713». Ovanför ett skogigt, av en älv genomflutet landskap, där jakt och fiske bedrives, svävar en sköld med två strömmar, översta och nedersta fältet blått, mellersta rött, under grevlig (friherrlig) krona.

II: 70. Grevskapet Västerbottens vapen, »Insigne Comitatus Bottniae Occidentalis» koppar- stick av J. v. d. Aveelen 1701. En älg vandrar i ett vinterlandskap under en stjärnhimmel med stora björnen och polstjärnan; ovan svävar en grevlig (friherrlig) krona.

II: 71. Umeå och Torneå, »Uhma» och »Torne», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1701. - Umeå, vars vapen visar tre renhuvud, erhöll sina privilegier 1622 och förstördes av ryssarna 1720. Å bilden namngivas rådhuset (»Curia"), landshövdingresidenset (»Aula Gubernatoris Provinciae Bottn. occident.»), bostället för överstelöjtnanten vid Västerbottens regemente (»Habitaculum Dn. Protribuni legionis Bottniae occident») samt vid älven, »Vhmre ÅÅ» eller »fluvius», färgstället (»Trajectus»). - »Torneå», som i vapenskölden bär ett torn, ligger i älven, »Torne ÅÅ» eller »Fluvius», på en holme vilken sedermera vuxit samman med ena stranden. Över de övriga byggnaderna resa sig kyrkan, klockstapeln (»Campanile») och rådhuset (»Curia»). I förgrunden ses en färja (»Trajectus»), till höger bostad för majoren vid Västerbottens regemente (»Domicilium Dn. Prefect. vigil. Legion. Bottniae occid.») samt Kemi kyrka (»Kimi»). Torneå upphörde 1809 att vara svensk stad.

II: 73. Luleå, kopparstick av J. v. d. Aveelen 1701. Stadens vapen visar två korslagda nycklar. Överst gamla staden, »Civitas vetus Luhlae», vilken erhöll sina privilegier år 1621 Vägar utgå åt fyra håll: väg söderut, »Via meridiem versus», väg till Lappland, »Via Lapponiam versus», väg norrut och till Torneå, »Via Septentrionern et Thornam versus» I förgrunden ängar (»Prata»), varinvid synas renar med ackjor, samt vid den inskjutande viken av Bottenhavet (»Sinus Bottnici Pars») kärr (»Paludes»). År 1649 uppstod den nya Luleå stad, som återgives nedtill å planschen, »Civitas nova Luhlae», närmare Lule älvs utlopp - se namnen »Sinus Bottnici Pars» och »Luhla ÅÅ» eller »Fluvius». Vidare utmärkas härå det stora rådhuset (»Curia») och hamnen (»Portus»). SÅLD

II: 74. Grevskapet Ålands vapen, »Insigne Comitatus Ålandiae», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1703. Över en slätt vandrar en ren med ring om halsen.

II: 75. Kastellholm åt väster, »Castelholm Occasum Spectans», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1703. Denna åländska fästning, som såväl under unionstiden som striderna mellan Sigismund och Karl IX var av stor betydelse, hade redan vid denna tid börjat få förfalla och förvandlades längre fram på 1700-talet till en ruin.

III: 1. Titelblad till Sveciaverkets tredje del, kopparstick av J. v. d. Aveelen 1701 efter teckning av David Klöcker-Ehrenstrahl. På ett podium, varå står »Svecice antiqua et hodiernae tom III» , sitter Svea, vilken lagerkransas av ryktets gudinna samt håller en statyett av segerns gudinna i ena handen och en palm i den andra, vilken vilar på en av kunglig krona täckt sköld med riksvapnet ett lejon över tre strömmar. På sidorna ses sfinxer, i bakgrunden krigiska emblem samt nedtill. I förgrunden krossade vapen och slagna fiender, antika attribut, som symbolisera rikets makt och vapenlycka.

III: 5. Linköpings domkyrka, »Templum Chathedrale Lincopense», kopparstick av E Reitz 1694. Den latinska underskriften, som giver en sammanträngd men långt ifrån riktig historik, lyder i översättning: År 813 grundades denna kyrka under konung Björn III. År 1260 utvidgades den 40 alnar åt väster under konung Valdemar , som kröntes här år 1251. År 1400 tillbyggdes den åt öster med tre kor under konung Erik av Pommern, och 1499 fullbordades den under konung Johan II. Kyrkan har brunnit fyra gånger: år 1416 under konung Erik av Pommern, år 1490 under riksföreståndaren Sten Sture, år 1546 under konung Gustaf I och år 1567 under konung Erik XIV. - År 1465 dog Linköpingsbiskopen Kettil.

III: 17. Charlottenburg och Krokeks klosters ruiner, »Charlottenburgh» och »Ruinae Monasterii Krookeek», kopparstick signerat »J. V. D. Aveelen Sc. Holmiae 1706». Å bilden av Charlottenburg namngivas Motala kyrka (»Motala kiörka») och Motala ström (»Motala fluv»). Den lilla kyrkan invid ruinerna av Krokeks kloster är nu försvunnen.

III: 18. Skenäs och Kungsnorrby, »Schenaes» och »Kongs Norrby», kopparstick signerat »J. V. D. Aveelen Sc. Holmiae 1706». .- Skenäs kungsgård innehades på 1600-talet av pfalzgreven Johan Kasimir och hans son hertig Adolf Johan, vilkas vapen synas överst å bilden. Vid »Bråå-Wijken» utmärkas Mjölkudden (»Miölk udden»), Skvälta bruk, (»Squeltabruk»), Sätra, Skenäs krog (»Schenäs krogh») och Kvarsebo (»Quarsboo») samt i bakgrunden »Stora Kolmordn». - Bilden av det gamla Vasagodset Kungs Norrby visar överst ett Vasavapen.

III: 23. Rönö slott, »Arx Rönöö», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1706. Vapensköldarna äro pfalzgreven Johan Kasimirs och hans gemål prinsessan Katarinas, vilka en tid bebott slottet, som brändes 1719. I bakgrunden utmärkes djurgården (»Vivarium»). SÅLD

III: 24. Tuna och Stjärnorp, »Tuuna» och »Stiärnorp», kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae 1697». Vapnet å bilden över Tuna tillhör friherrliga ätten Mörner af Tuna. Slottsbyggnaden, från 1600-talets förra hälft, ligger mellan Gårdsjön (»Gårdsiöön Lacus») och Roxen (»Roxen Lacus»). I bakgrunden skymta Kolmården och Stjärnorps slott. Vapenskölden å bilden över det sistnämnda innehåller fältmarskalken greve Robert Douglas' och hans maka Hedvig Mörners vapen. Denne lät vid 1600-talets mitt uppbygga slottet, som nedbrann år 1789. På andra sidan Roxen (»Roxen Lacus») läses »Lindkiöping».

III: 25. Sturefors från väster, »Sturefors Occidentem versus», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1709. Det å denna plansch framställda slottet uppfördes antagligen emot 1500-talets slut av den dåvarande ägaren, riksrådet Ture Bielke.

III: 26. Sturefors från öster, »Sturefors Orientem versus», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1709. Planschen visar slottet sett från sjön Erlången (»Erlången Lacus»).

III: 33. Grevskapet Gotlands vapen, »Insigne Comitatus Gotlandiae», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1712. Över en vacker bild av Visby hamn, vari synas många stora skepp, svävar vapenskölden: lammet med korsfanan (rött kors i vitt) i blått fält under grevlig (friherrlig) krona.

III: 36. Hertigdömet Västergötlands vapen, »Insigne Ducatus Westrogothiae», kopparstick av Müller 1696. Upprätt lejon, huvud, man och framramar guld, resten svart, i från vänster snedskuren sköld, högra fältet svart med två stjärnor, vänstra fältet guld, under hertiglig (grevlig) krona. SÅLD

III: 38. Insidan av den så kallade Kungsporten i Göteborg, »Portae Gothoburgensis, quae Regis dicitur, facies exterior», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1711.

III: 41. Insidan av den så kallade Drottningporten i Göteborg, »Facies interior portre Gothoburgensis Reginae nomine insignatae», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1711.

III: 46. Alingsås och Ruiner av det gamla AxevalIs slott, »Allingsåås» och »Reliquiae vetustae arcis Axelwald, ut nostra tempora visitur», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1703. - Alingsås vapen visar en hjort framför ett träd. På bilden utmärkes. rådhuset (»Curia»), som jämte kyrkan synes då varit stadens största byggnad. - Axevall, under medeltiden ett av rikets förnämsta fästen, brändes 1469. I bakgrunden uppräknas Skärvs kyrka (»Skiär»), Höjentorp (»Höijentorp»), Varnherns kloster (»Coenobium Warnhem»), Billingen och skogen Billingen (»Sylva Billingen»).  SÅLD

III: 49. Läckö slott från Vänersidan, »Arx Laecköö Versus Lacum Veneris», kopparstick av W. Swidde 1691.
SÅLD

III: 59. Lindholms slott, »Arx Lindholm», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1704. Vapnet tillhör kanslipresidenten Bengt Oxenstierna, som låtit åt sig uppföra den praktfulla slottsanläggningen, däri han bland annat låtit anordna bad efter romerskt mönster. Orienteringarna äro: I. Borggården. 2. Bostad för hovfolket. 3. Bostad för den lägre betjäningen. 4. Visthus. 5. Stall. 6. Båthus. 7. Ladugård. 8. Bostad och verkstad för hantverkare. 9. Biblioteket. 10 och 11. Växthus till förvaring under vintern av sällsynta växter och fruktträd. 12. Pelargång. 13. Badhus invändigt liknande en grotta. 14. Blomrabatter. 15. Fruktträdgård. 16. Köksträdgård. 17. Djurgård. 18. Fågelhus. I bakgrunden namngivas Vänern (»Wrener Lacus») och »Spåröön».

III: 60. Mariedal, »Mariedahl», kopparstick av W. Svidde 1694. Slottsbyggnaden och anordningarna däromkring anlades av rikskanslern Magnus Gabriel De la Gardie. Överst ses hans och hans gemåls, prinsessan Maria Eufrosynes af Pfalz, vapensköldar. I bakgrunden skymtar Kinnekulle.

III: 64. Göta älvs fall vid Trollhättan och vid Rånnum, »Cataractae Albi Gotici ad Trollhaettan» och »Cataractae Albi Gothici ad pontem Ravnum», kopparstick, signerat »J. V. D. Aveelen Sc. Holmiae 1705». Orienteringarna å den övre bilden äro: a. Ljungön. b. Toppön. c. Gullön. d. Olideström. e. Högforsen. f. Kavelström. g. Olovsborgs kvarn. h. Gullöström. i. Öjebroström. k. Forstenaön. l. Kvarn, som fasthålles med järnkättingar. m. Gullöbrön, Belägenheten av fallen å den undre bilden utmärkes med namnen Vänern (»Wäner Lacus») och byn Rånnum (»Pagus Raunum»).

III: 65. Sundholm från väster och Torpa, »Sundholm occasum versus» och »Torpa», kopparstick signerat J. v. d. Aveelen sc. Holmiae 1705». Det nu förstörda Sundholms slott låg vid Tolken (»Okern Lacus»). Bilden av Torpa återgiver ett stort medeltidshus med hörntorn och därinvid en herrgårdsbyggnad i samtidens moderna stil. SÅLD

III: 73. Grevskapet Dalslands vapen, »Insigne Comitatus Daaliae», kopparstick av Müller 1697. Planschen visar en gående oxe, ovan vilken svävar en grevlig (friherrlig) krona.

III: 74. Åmål, »Åhmol», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1708. I vapnet står ett kapell mellan en å och en inhägnad. Den lilla staden, som fick sina privilegier 1643, har under krigen mot danskarna under den följande tiden flera gånger härjats. SÅLD

III: 83. Visingsborg och Västanå, »Wisingsborgh» och »Wästanåå», kopparstick signerat »Anno 1708. J. V. D. Aveelen Sc. Holmiae». Grevliga ätten Brahes vapen stå över bilden av Visingsborg, som var dess grevskap. Av denna ätts medlemmar påbegynte vid 1500-talets slut och avslutades långt fram på 1600-talet byggandet av det stora slottet som nu är i ruiner. Även Västanå var vid denna tid ett Brahegods. Å bilden härav utmärkas Vättern (»Wetter Lacus»), Visingsö (»Insula Wisingsö»), Västergötland (»Wästrogothia»), en del av Östergötland (»Pars Ostrogothiae») samt Omberg.

III: 84. Bråvalla hed i Småland, Kronobergs län, Allbo härad i Värend, där svea och götar utkämpade sina över hela Norden beprisade strider med hunner, cimbrer, danskar, jutar, frieser och andra mäktiga folkslag, med många ännu synliga gravar och minnesmärken över de fallna, »Topographica Delineatio Campanarum Bravallensium» etc. Kopparstick av W. Swidde 1693. Kartan är ritad av Anders Ekholm år t69I. Dess orienteringar äro följande: I. Byarna Blädinge, Näs och Benestad, där Blända först slog läger med sina kvinnor, den s. k. skägglösa hären, varefter byn uppkallats. 2. Kongsbackarna invid Dansjön med den av göternas amazoner nedhuggna danerkonungens samt hans söners och krigares gravar. 3. Gräbbebacken, där göternas amazoner fällde kämpen Olof. 4. Kämpen Olofs graf. 5. Kråkelycke backar, där danskarna nedhöggos till föda åt kråkorna. 6. Tumlinge rös med danahövdingen Tumlings grav. 7. Byn Ströby, där Baste Starke och tusentals danska ryttare kringströddes och dukade under för Bländas hjältemod. 8. Byn Odensjö, varest Blända efter striden offrade åt Oden. 9. Moderkullen, där det offrades åt jungfrurnas gudamoder, Frigga eller Venus. 10. Gudahögen, där det efter segern offrades åt gudarna. 11. Skägglösa sten, där Blända hade sitt andra läger. 12. Skägglösa by, så kallad till ständig åminnelse av Skägglösahären. 13. Bländas graf vid Värnlanda. 14. Sköldbackarna, där de fallna hunnernas sköldar och vapen nedmyllats. 15. Hunnby högar, nästan oräkneliga hunnergravar. 16. Kungshögen, där konung Angantyrs broder Ladur är begraven. 17. Hunnerkonungen Humles grav. 18. Gissons högar. 19. Orms hög. 20. Reser Långbens hög. 21. Bråvallastenen. 22. »Slagstorpa Skärf», där hunnerhären dukade under för göterna. 23. Runnebacka. 24. Hunnerlunden vid Ströby. 25. Kummelhögar, där göterna offrade efter segern. 26. Reseberget, där konung Ring satt och såg sin här föras över Husaby bro. 27. Tovehäll med den svenske kämpen Toves grav. 28. Toles hög (Tole var en dansk kämpe). 29. Mulehäll. 30. Tors hög (Tor var en svensk kämpe). 31. Hake rös (Hake var en av konung HaraIds kämpar). 32. Sotes kulle. 33. Ubbebacken, med friesern Ubbes grav. 34. Grensle kulle (över en av konung Haralds kämpar). 35. Skattes sten. 36. Kungsbacka, där fyra fylkeskonungar på danska sidan äro begravna. 37. Harald Hildetands gravkulle. 38. Ruters sten över konung Rings kämpe. 39. Frulunder eller Rosenlund, där Haralds sköldmör Visna och Veborg begravdes. 40. Harrekullen (Harre var Haralds kämpe). 41. Högen över Haralds kämpe Bo Bramses son. 42. Holmhögen (över en av Haralds kämpar). 43. Tolkes hög (över den danske kämpen Tolke). 44. Den danske kämpen Tornes grav. De fint utförda stridsscenerna nedantill å kartan bära följande rubriker: I. De skägglösas men ingalunda modlösas vilda kamp mot de oförberedda fienderna omkring år 2493 efter världens skapelse. 2. Göternas lyckliga strid mot hunnerna omkring år 70 efter Kristus. 3. Svea- och götakonungen Rings hårda strid med Harald Hildetand, danskarnas och norrmännens konung, omkring år 395 efter Kristus. - Upplysningar angående dessa och följande »småländska antikviteter» lämnades åt Dahlberg av regementskvartermästaren Petter Rudebeck. I regel torde de sakna historiskt urkundsvärde.

III: 88. Bergkvara och Brokind, »Bergqvara» och »Brokinn», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen sc. Holmiae 1707». Av de båda vapensköldarna är den ena tom, och den andra innehåller en stjärna. Okänt är, vem vapnet tillhör. Bergkvara slott har en för den senare medeltiden karaktäristisk form, ett högt hus med små hängtorn i de fyra hörnen. Brokind räknades förut till Småland men hör nu till Östergötland.

III: 90. Brahehus, »Brahehuus», kopparstick av Adam Perelle 1669. Det praktfullt dekorerade slottet, vilket nu ligger i ruiner, uppfördes vid 1600-talets mitt av greve Per Brahe d. y. Vid Vättern (»Wätter Lacus») namngivas »Oppgränna», Gränna, Västanå herrgård (»Westanå»), Småland (»Smolandia»),Jönköping (»Jönecopia»), Västergötland (»Westrogothia») och Visingsborg. Se i övrigt sid. 76.

III: 91. Ruiner av det urgamla Kronoborgs slott i Småland, uppfört av biskop Sankt Sigfrid på Olov Skötkonungs tid, i början av den kristna tiden, till skydd mot hedningamas raseri och våld år 1002, »Rudera et Reliquiae pervetustae arcis Cronenbergensis in Smalandia, exstructa ab Episcopo S:to Sigfrido» etc., kopparstick signerat »W. Swidde Sculp. Holmiae A:o 1693». Vapnet, ett kors mellan två liljor, är en konstruktion. Helgasjön utmärkes särskilt »Lacus Sanctus» eller »Helige siöö». På inskrifttavlan i förgrunden ses allegoriska figurer, som symbolisera kristendomens seger över hedendomen. Tavlan innehåller en lantinsk dikt av hovkanslem J. Bergenhielm. SÅLD

III: 92. Gripenberg, »Gripenbergh», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1704. Vapnet tillhör generallöjtnanten friherre Reinhold Rehbinder. Slottet, som är av trä, uppfördes på 1660-talet av godsets dåvarande ägare Karl Gustaf Wrangel. I bakgrunden utmärkas »Mörbylund» och »Säthälla».

III: 101. Grevskapet Ölands vapen, »Insigne Comitatus Ølandiae»: två gående älgar med nio röda rosor i blå sköld under grevlig (friherrlig) krona, kopparstick av J. Hammarsson från 1720-talet. SÅLD

III: 104. Hertigdömet Skånes vapen, »Insigne Ducatus Scaniae», kopparstick signerat »J. V. D. Aveelen Sc. Holmiae 1712». Ovanför en landskapsbild, som sannolikt skildrar bataljen vid Hälsingborg nyssnämnda år, synes vapnet: rött krönt griphuvud i gyllene sköld under hertiglig (grevlig) krona.

III: 105. Hertigdömet Hallands vapen, »Insigne Ducatus Hallandiae», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1715. Ovanför bilden av ett bördigt landskap med skördefolk svävar vapnet, ett upprätt lejon i blå sköld under hertiglig (grevlig) krona.

III: 107. Varberg, »Wardberg», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1713. Även denna stad omtalas på 1200-talet och var tidvis rätt. betydande. Läget hade flera gångar förskjutits men är å planschen det nuvarande. Därå dominerar fästningen, som väl vidmakthölls under den danska tiden såsom en nordlig utpost mot grannlandet, men efter Hallands avträdande till Sverige 1645 fick den så småningom förfalla. SÅLD

III: 109. Skottorp mot öster och mot söder, »Skottorp versus Occasum» och »Skottorp meridiem versus», kopparstick signerat »J. v. d. Aveelen Sc. Holmiae 1710». Å nedre bilden står orienteringen A: »Ovale Caenaculum in quo Sereniss. Regis Caroli XI. cum Principe Ulrica Eleonora Anno 1680. Solennis Copulatio facta est», d. v. s. halvrund tillbyggnad, där konung Karl XI:s högtidliga förmälning med prinsessan Ulrika Eleonora I firades år 1680. Tillbyggnaden ifråga uppfördes enkom för ändamålet efter ritning av Nikodemus Tessin d. ä. Ägare av gården var vid denna tid Karl XI:s personlige vän sekreteraren Frans Joel Örnstedt. SÅLD

III: 113. Sjöfästningen Drottningskär från väster och från öster, »Castellum maritimum Drottningskiaer versus Occasum» och »Castellum Drottningskiaer Orientem versus», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1710. Inskriften å den övre bildens inskriftstavla lyder: »Under Karl XI:s, Sveriges, Götes och Vendes konungs, lyckosamma regering, då greve Erik I. Dahlberg, kungligt råd, fältmarskalk och generalguvernör över Livland, innehade högsta ledningen av befästningsväsendet i Sverige och dess provinser, blev denna sjöfästning uppförd år 1696». Å den övre bilden namngivas Östersjön (»Mare Balticum») och ön Aspö (»Insula Aspö»), å den nedre en del av Östersjön, (»Maris Baltici pars») och en del av fästningen Kungsholm. Båda fästningarna Kungsholm och Drottningskär hade Dahlberg med biträde av sin lärjunge K. M. Stuart anlagt.

III: 114. Hertigdömet Bohusläns vapen, »Insigne Ducatus Bahusiae», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1713. Ovanför ett älvlandskap - Göta älv med segelfartyg, Kungälv och på en höjd Bohus fästning - en vit sköld under hertiglig (grevlig) krona; i skölden en röd fästning flankerad av ett svärd och en upprättstående hund. Den sistnämnda är numera i landskapets vapen utbytt mot ett lejon.

III: 123. Viborgs stad och slott, »Wiiborg», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1709. Överst en sköld med stadens vapen, ett W och tre kronor. Å planschen utmärkas en del av förstaden Siikaniemi (»Suburbij Sicaniemi Pars»), en vik av Östersjön (»Sinus Maris Baltici»), kungliga slottet (»Arx Regia»), kastell (»Castellum») och Pantsarlax, en förstad till Viborg. Denna betydelsefulla gränsfästning erövrades redan 1710 av ryssarna. SÅLD

III: 127. Tavastehus slott åt väster och åt söder, »Arx Tawastehus Occasum versus» och »Arx Tawastehus versus meridiem», kopparstick av J. v. d. Aveelen 1710.